Efter dagens föreläsning började jag fundera över en sak, varför ska vi tolka bilder? Jag tänkte först att det var för att vi ska få en större förståelse av den, men om bilden är mångtydig (polysemisk) så finns det ingen korrekt förståelse så vad är det då vi letar efter? Att semiotikerna hävdar att det inte finns någonting som inte betyder något i en bild är väll ingen radikal ståndpunkt, jag menar att det är ju klart att jag kan tolka in betydelser i alla små detaljer jag hittar i en bild. Men vad har dessa tolkningar av små detaljer för betydelser egentligen? Jag kommer ju inte närmare någon sanning för det. Varför ska vi tolka en bild om alla som gör det kommer komma fram till olika analyser?
Sen funderade jag vidare på det och kom på att jag kanske har rört ihop begreppen lite. Jag tror att jag rört ihop de privata associationerna med de kulturella. Utifrån de privata associationerna kan vi såklart inte ge någon objektiv tolkning. Att jag associerar en bild på en skata med innergården som jag bodde på för fyra år sedan kan ingen säga något emot. På det viset blir de privata associationerna kanske lite mindre intressanta. Men om vi istället använder oss av de kulturella associationerna så kan det bli mer intressant. Genom att sätta in bilden i en viss kontext kan olika människor nog komma fram till mer snarlika tolkningar. Men som jag har förstått det så kan vi exempelvis välja att analysera en bild utifrån ett genusperspektiv. Och genom att tolka en bild utifrån det perspektivet kan vi komma fram till tolkningar och tankar som tex hur kvinnor framställs i reklam. Dessa tolkningar är ju faktiskt väldigt relevanta för hur vi lever och tänker och där kan jag se en bra och vettig anledning till att tolka bilder.
Jag skulle inte gå så långt som att säga att det vi kommer fram till genom att tolka en bild utifrån ett genusperspektiv är något objektivt, alltså jag tror inte att det går att komma fram till den "rätta" tolkningen men jag kanske kan förstå lite bättre varför vi ska tolka bilder.
Hej Maja,
SvaraRaderaFörsta kommentaren nu, roligt:)
Förstår och känner igen dina tankar kring vad vi ska använda bildanalys till. Tyckte att Thomas inte riktigt klargjorde hur vi som bildlärare ska använda oss av dessa metoder. Som Ulf nämnde förra veckan så är det av största väsentlighet att sätta in ämnet i ett sammanhang, en verklighet. För mig fungerar bildanalysen som ett sätt att börja se. Att börja förstå olika kulturella mönster och därmed förstå hur jag själv tolkar bilder och varför jag tolkar bilder som jag gör.
T.ex under gårdagens lektion valde vi olika bilder som vi skulle tolka. Jag valde en bild av en kvinna som stod framför ett dagis. Kvinnan såg sliten ut och lite uppgiven, hjälplös. Jag tolkade omedelbart att hon säkerligen var utbränd. När vi sedan började tolka bilden i dess beståndsdelar kom jag på att min tolkning var baserad på en stereotypisk kvinnoroll. Kvinnan som offer, bilden av kvinnan som passiv och mamnnen som aktiv. Även om jag är feminist och intresserad av dessa tankemodeller så är jag uppväxt i ett patriarkalt samhälle som påverkat mig till den grad att jag fortfarande undermedvetet tolkar bilder utifrån dessa strukturer.
Det är först när man uppfattar dessa mönster som vi kan bryta mot dem. Kan själv tycka att bildanalys kan kännas lite väl mekaniskt. Men jag tror att det är bra att ha dessa verktyg i syftet att kunna avtäcka olika kulturella föreställningar om t.ex. genus.
Inom skolan kan jag tänka att det är av högsta relevans att lära ut att en bild i media innehåller olika symboler t.ex. kvinnan. Kvinnobilderna som är representerade i media påverkar oss alla särskilt tonåringar och deras självbilder.
Maja, vilket bra inlägg. Du liksom lyckas höja dig lite över det brokiga informationsflödet vi dränkts i de senaste veckorna. Thereses kommentar är också intressant!
SvaraRadera